Övergången till Intels 0,18 mikron Coppermine-kärna har skett mycket snabbt. Det är svårt att tro att för fem månader sedan existerade Coppermine inte ens och AMD:s Athlon var på väg att helt dominera segmentet för prestandadatorprocessorer. I jämförelse med den äldre Pentium III baserad på Katmai-kärnan på 0,25 mikron hade Athlon inga problem med att torka golvet helt med chipet.
På basis av klocka för klocka, såväl som på en ojämn spelplan, hamnade Athlon före Pentium III i varje enskilt test vi kunde kasta på den Inklusive några tester specifikt optimerade för Pentium III:s SSE-instruktioner. Saker och ting såg mycket lovande ut för AMD och deras nyfödda Athlon, och samtidigt såg det inte bra ut alls för Intel som hade haft väldigt lätt att konkurrera med K6-X-serien av processorer från AMD.
Helst skulle Intel släppa sin nya Pentium III med en full hastighet on-die L2-cache samt ett antal andra förbättringar den 25 oktober 1999 vid sidan av deras nya stationära chipset-plattform, i820. Tyvärr gick lanseringen inte riktigt som planerat, och även om den nya Pentium III hamnade på väg utanför dörren den dagen, lyckades inte dens partner, i820. Det skulle dröja förrän senare under fjärde kvartalet när i820-kretsuppsättningen faktiskt skulle se dagens ljus, och även då plågades det av ett relativt dåligt bemötande från moderkortstillverkarna helt enkelt på grund av de otroligt höga kostnaderna för RDRAM, i820:s enda inbyggt stödda minne typ, höll det från att vara ett lönsamt alternativ till BX-plattformen.
Förutom avsaknaden av en bra plattform att köra processorn på vid lanseringen, plågades Intel av leveransproblem som resulterade i en total avsaknad av Pentium III-processorer i de vanliga kanalerna under hela februari månad i år. Enligt Intel var dessa problem inte relaterade till avkastning, utan snarare ett enkelt fall av att efterfrågan översteg utbudet av delar. Processorerna som var tillgängliga visade inga tecken på dålig avkastning, speciellt med tanke på den framgång vi, liksom många andra användare, haft med att överklocka 500E och 550E-processorerna till hastigheter på 750 och 825MHz i vissa fall.
Kombinationen av en oattraktiv moderkortsplattform med dålig tillgänglighet lämnade Intel i en position de inte är vana vid, och gav AMD ganska stora möjligheter. AMD utnyttjade den möjligheten tidigare i veckan med lanseringen av världens första luftkylda x86-processor som arbetar med en frekvens på 1000MHz, eller 1GHz. Lyckligtvis kunde Intel svara på AMDs senaste processorlansering med en egen release.
Det är dags att välkomna det senaste tillskottet till Pentium III-familjen, bara 5 månader efter lanseringen av 733MHz-delarna, är 1GHz-processorerna äntligen här.
