I en anda av flera kärnor på IDF har Intel officiellt döpt de tvåkärniga Smithfield-baserade Pentium 4-processorerna – genom att ta bort siffran 4.
Den stationära dubbelkärniga processorn kallas Pentium D, och här är dess logotyp:
90nm Pentium D kommer att debutera med följande hastigheter:
| Intel Dual Core Performance Desktop Lineup LGA775 | ||||
| Processor | Fart | L2-cache | FSB | Lansera |
| Pentium D 840 | 3,20 GHz | 2x1MB | 800MHz | Q2’05 |
| Pentium D 830 | 3,00 GHz | 2x1MB | 800MHz | Q2’05 |
| Pentium D 820 | 2,80 GHz | 2x1MB | 800MHz | Q2’05 |
Nästa upp har vi Pentium Extreme Edition, som också saknar nummer 4:
Pentium Extreme Edition kommer endast att lanseras vid 3,2 GHz och har en 1066MHz FSB samt Hyper Threading (2 trådar per kärna, 4 trådar totalt). Resten av funktionerna förblir identiska med Pentium D.
Vi kan inte låta bli att tycka att Pentium D-logotypen ser lite för mycket ut som Celeron D-logotypen, men Intel har definitivt fått Pentium Extreme Edition att se något mer värd sin prislapp.
Som vi antydde tidigare är det lite av ett problem med hur Smithfield-matrisen är utformad eftersom det är en enda bit kisel som består av två Prescott 1M-kärnor. Även om en av kärnorna kan skäras bort eller inaktiveras om den är oanvändbar, är problemet att vi nu har att göra med en mycket stor kärna på 206 mm^2 och 230M transistorer. Kom ihåg att spåndefekter ökar med ytarea, så tillverkning av en mycket lång bit kisel ger större defekter än två mindre kiselbitar. Presler, 65nm-chippet vi pratade om tidigare idag, kommer runt detta genom att faktiskt använda två separata bitar av kisel för de två 65nm-kärnorna – Presler använder också 65nm-processen för att möjliggöra hela 2MB cache per CPU, det är 4MB totalt cache på en stationär processor.
Mer info när vi får det…för de som undrar, Gelsingers keynote var oändligt mycket bättre än Barretts, vad gäller intressant information.
